Efter att ha landstigit i Kalmar och tagit sig upp till Dalarna och där genomlevt alla sina äventyr så blev Gustav Eriksson (Vasa) hövitsman uppe i dalarna. Han valdes alltså till ledare för det upproret som hade startat där.
Till upproret i dalarna ansluter snart fler områden, så som Gästrikland, Hälsingland, delar av Närke och Västmanland. Efter segrarna i April 1521 vid Brunnbäcks färja och Västerås har Gustav och hans här blivit ett uppror att räkna med. Men fortfarande har upproret inget större anslutning från frälseståndet.
Samtidigt som Gustav gör framsteg uppe i riket så har separata uppror blossat upp i både Småland och Västergötland, Dalsland och Värmland. I Småland rensar man ut kung Kristians trupper redan i Mars 1521 och i Västergötland väljer man Nils Olsson (Vinge) till sin hövitsman den 2 juni 1521 som tillsammans med Ture Jönsson (Tre rosor) leder upproret där.
Under sommaren kontaktar biskop Hans Brask Gustav. Biskopen med säte i Linköping har hittills stått kvar på Kristians sida men då upproren närmar sig på alla sidor väljer biskop Brask att kontakta Gustav. Den 25e juni skriver Gustav till biskop Brask där han, emot att Brask säger upp troheten till Kristian och går över till Gustavs sida, skall fortsätta ha stort inflytande över både Östergötland och landet.